Vad är Shavuot?
Shavuot är den andra av de tre vallfärdsfesterna (Pesach är den första och Sukkot den tredje) och infaller precis 50 dagar efter Pesach. G‑d gav Toran till det judiska folket på Sinaiberget över 3,300 år sedan. Varje år på denna dag förnyar vi vårt mottagande av G‑ds gåva.
Ordet Shavuot betyder “veckor”. Helgen markerar fullbordandet av de sju veckor mellan Pesach och Shavuot (Omer-perioden) då det judiska folket förberedde sig för mottagandet av Toran. Under denna tid tvådde de sig från sitt slaveri och blev en helig nation redo att ingå ett evigt förbund med Herren i samband med givandet av Toran.
Shavuot betyder även “ed”. Med givandet av Toran utväxlade det judiska folket och G‑d eder med varandra, grundandes ett evinnerligt förbund att ej överge den andra.
Vad är Toran?
Toran består av två delar: den Skrivna Läran och den Muntliga Läran. Den Skrivna Toran består av de Fem Moseböckerna, Profeterna och Skrifterna. Tillsammans med den Skrivna Toran fick Moses även den Mountliga Läran som förklarar och förtydligar den Skrivna Läran. Den fördes vidare muntligt från generation till generation och skrevs slutligen ner i Talmud och Midrash.
Ordet ”Tora” betyder instruktion eller guide. Ordet ”mitzva” betyder både bud och förbindelse. Det finns 613 bud. De positiva buden (”gör”) är 248 stycken och motsvarar antalet organ i en människokropp. De 365 negativa buden (”gör ej”) motsvarar antalet blodkärl in människokroppen.
Genom studien av Toran och uppfyllandet av mitzvot förbinder vi oss själva och vår omgivning till G‑d. G‑ds syfte med att skapa världen var att vi skall förheliga hela skapelsen och genomsyra den med helighet och sprirualitet.
Barnens roll
Våra Lärde sa att före G‑d gav Toran till det judiska folket bad Han om garanter. Judarna kom med diverse förslag som samtliga avslogs av G‑d, tills de sa: ”Våra barn skall bli våra garanter för att det judiska folket skall värna om och hålla Toran”. G‑d accepterade detta omedelbart och gick med på att ge dem Toran.
När Toran läses i synagogan på Shavuot så ger faktiskt G‑d Toran åter igen till oss. Därför bör varje judisk man, kvinna och speciellt barn göra vad de kan för att närvara i en synagoga på första dagen Shavuot (i år den 29 maj 2009) då de Tio Budorden läses ur Toran.
Givandet av Toran
Givandet av Toran var en extraordinär spirituell händelse – en som vidrörde essensen av den judiska själen då och för all tid. Våra Lärde har jämfört det till ett bröllop mellan G‑d och det judiska folket. Ett av de många namnen på Shavuot är Dagen för den Stora Eden. På denna dag svor G‑d evig hängivelse till oss och vi förband oss själva till evig lojalitet till Honom.
På denna dag mottog vi en gåva (matan) från Ovan som vi hade lyckats åstadkomma med våra egna begränsade förmåga. Vi mottog fallenheten att nå och vidröra den Gudomlige – att icke endast vara kultiverade människor, utan ”gudomliga” människor som har möjligheten att nå över och bortom naturens begränsningar.
Varför gavs Toran ej i Israel?
Toran gavs fritt på en ägarlös och allmän plats. Om den hade givits i Israels Land skulle resten av världens nationer säga att de ej hade någon del i den. Vem som helst som önskar på ett propert sätt att acceptera Toran är välkommen att göra det.
Ytterligare namn på Shavuot
Shavuot kallas även ”Atzeret” som betyder ”Fullbordandet”. Detta därför att tillsammans med Pesach så bildar Shavuot en enhet. Vi befriades på Pesach för att kunna mottaga Toran på Shavuot.
Ett annat namn för Shavuot är “Yom Habikurim” – dagen för det första frukterna. I en tacksägelsehandlig till G‑d, i början på Shavuot, brukade varje bonde i Israels Land ta med och offra i Templet de första frukterna av vete, råg, druvor, fikon, granatäpplen, oliver och dadlar som växte i hans fält.
Slutligen, Shavuot kallas även “Chag HaKatzir”, ”Skördefesten”, för att vete, de sista korn som var klara att beskäras, skördades denna tid på året.
