Jakob är nu äntligen tillbaka i det heliga landet. Han var ju tvungen att rymma därifrån på grund av Esau. Esau var ju arg på honom för att han lyckats få brachan (välsignelsen) från Isak som var ämnad för Esau. Jakob vill vara säker på att Esau inte är arg längre så han skickar ett meddelande till honom om att sluta fred. Budbärana kommer tillbaka till Jakob och berättar att Esau kommer emot honom med en arme bestående av 400 män. Nu blir Jakob orolig. Han gör tre saker för att förbereda sig för sitt möte med sin bror: han förbereder sig på krig, han ber till G‑d, och han skickar hundratals får och boskap som en gåva till Esau. Samma kväll hjälper Jakob sin familj att korsa Yabbok floden. När det sista barnet och djuret har kommit över, så stannar Jakob kvar. Där möter han en man som våra lärde säger var en ängel som representerade Esau. De slåss och bråkar hela natten tills solen går upp. Ängeln skadar Jakobs höft, men Jakob vinner ändå. Ängeln välsignar då Jakob och ger honom ett nytt namn, Israel, som betyder ”han som vinner över det gudomliga” (ängeln).
Nästa morgon träffar Jakob Esau och Esau kramar och kysser Jakob och de gråter tillsammans. Esau tackar Jakob för hans gåva och säger att det var egentligen inte nödvändigt. Jakob insisterar på att han ska behålla djuren. Esau bjuder Jakob till sitt hem i Seir, men Jakob avböjer och säger att det skulle ta alltför lång tid med alla barn, kvinnor och djur. De får komma och hälsa på en annan gång. Men Jakob kom aldrig till Seir, utan flyttade långsamt från ställe till ställe , till exempel Sukkot , som ligger nära Shechem.
Prinsen av Shechem, som också hette Shechem, kidnappar Jakobs dotter Dina. Två av Jakobs söner, Shimon och Levy, är väldigt upprörda över det som hänt. Dom övertygar alla männen i Shechem att bli omskurna, och sedan dödade Shimon och Levy allihopa. Jakob var inte nöjd med det som de gjort.
Jakob får ett meddelande att hans mors sköterska , Deborah, har gått bort. Våra lärde berättar att det var ett hemligt sätt att tala om för Jakob att hans mamma, Rebecca, också hade dött. G‑d visar sig för Jakob och välsignar honom. Jakob fortsätter sin resa till sin fars stad Chevron, och två saker händer på vägen: Rachel föder en son på vägen som hon kallar Ben Oni (Jakob ger honom senare namnet Benjamin). Strax därefter dör Rachel och hon blir begravd vid vägen på ett ställe som heter Beit Lechem. Jakob byggde ett monument över hennes grav som står där än i dag.
Till slut kommer Jakob hem till Chevron. Strax efter hemkomsten så dör hans far Yitzchak, 180 år gammal. Denna parasha slutar med en uppräkning av Esaus fruar, barn och barnbarn.
