Shabbatbordet - Vad finner du där, och varför?
Shabbatljus
Att tända Shabbatljusen på fredag kväll är en mitzva (påbud) fylld med mening. Ljusen tänds av judiska kvinnor och flickor, och i en värld fylld av mörker bringar de lågor av glädje och helighet. Våra vise säger att det krävs enbart lite ljus för att skingra mycket mörker. Våra lärde instiftade tändandet av Shabbatljusen för att ära denna speciella dag. Ytterligare en anledning för tändandet är att detta bringar lugn och ro till hemmet.
Traditionellt tänder den gifta kvinnan två ljus, och en ogift kvinna endast ett. Så fort en flicka förstår innebörden av shabbat och kan uttala välsignelsen bör hennes föräldrar skänka henne ett ljus och lära henne att tända det på fredag kväll.
Den avsedda tidpunkten för att tända shabbatljusen är 18 minuter före solnedgång, men inte efter solen har gått ned. Tiden för tändandet av shabbat-ljusen anses vara en gynnsam tidpunkt att be till G‑d om hälsa och lycka. Bönen tas emot beredvilligt, eftersom den uttalas i samband med utförandet av denna stora mitzva.
Kiddushbägare
Det står i Torans tio budord, "kom ihåg Shabbaten så att du helgar den". Våra lärde härleder ur detta att vi ska helga sabbaten genom att säga 
kiddush över vin. Kiddushceremonin har komponerats på ett sådant sätt att det ska få oss att komma ihåg sabbatens storhet, och konceptet med skapelsen. Vanligtvis använder man en särskild bägare, men vilken mugg eller glas som helst som kan hålla mer än 86 ml går bra. Det symboliserar det kärl som G‑ds välsignelser flödar igenom. Allt som oftast är det mannen i huset som läser kiddush. Alla står medan mannen omsluter en bägare med vin i handflatan i höger hand. Efter kiddush säger alla "amen", och smakar på vinet.
Vin
används till kiddush för att Shabbaten ska få en festlig stämning. Vin har skänkts en speciell förmåga att göra andra människor glada (Psaltaren 104:15). När vin används för ett heligt ändamål gläds G‑d, såsom det står skrivet "Vin glädjer både G‑d och människor" (Domare 9:13).
Challa
Två limpor av detta bröd äter man på Shabbat och helgdagar för att påminna oss om den manna som det judiska folket åt i öknen. D
et regnade ingen manna på shabbat. Istället gav G‑d en dubbel portion på fredagen. I åminnelse av detta har vi två challot på bordet.
Efter att ha tvättat händerna rituellt och sagt välsignelsen "Baruch ata A-Do-Nai Elo-Heinu melech Haolam Asher Kidshanu bemitzvotav vetsivanu al netilat yadaim", får alla en bit challa att äta. Detta ökar förståelsen för att när en jude helgar Shabbaten så har han inget att oroa sig över, G‑d ger honom en dubbel portion manna på fredag.
När det judiska folket vandrade i öknen var det uppenbart för dem att deras näring kom från ovan. Nuförtiden är det inte lika uppenbart, men i vilket fall som helst är det G‑d som ger oss "parnasa", vårt levebröd. Det enda vi behöver göra är att skapa det kärl som vi ska ta emot det i.
Challabräda och duk
Liksom mannan var täckt av ett lager med dagg på översidan och undersidan för att den skulle hålla sig färsk, likaså täcker vi challan både ovanifrån och underifrån.
Salt
Challan doppas i salt. När man äter med det rätta sinnelaget (dvs med syfte att erhålla energi för att göra goda gärningar), betraktas det som ett offer (korban) till G‑d. Det står i Toran att "på varje offer ska du hälla salt" (3MB 2:13). Därför doppar vi challan i salt. Det påminner oss också om vår "saltkoppling" till G‑d. Precis som salt aldrig förstörs, likaså är vårt band med G‑d starkt och evigt. Enligt en viss sed doppar man challan i salt tre gånger. Det numeriska värdet av G‑ds namn, multiplicerat med tre (3x26) är lika med det numeriska värdet av det hebreiska ordet för salt "melach" (78).
Fisk och kött
Det står skrivet: "Proklamera Shabbaten en fröjd" (Isaiah 58:13). Vi åstadkommer detta genom att äta god mat. De flesta tycker om att äta kött och dricka vin. Därför återfinns 
detta på shabbatmenyn. Naturligtvis ska alla äta det de tycker bäst om. Det finns också en tradition att äta fisk. Det hebreiska ordet för fisk är "dag", vilket har det numeriska värdet sju. Det är en av anledningarna till att vi äter fisk på veckans sjunde dag, shabbat.